Delningsplats
Var och hur man delar ut maten
Vilka ställen passar för maträddning?
Att hitta en lokal där du kan ha en hylla, ett kylskåp och/eller en frys för utdelning av mat är något du kan börja med antingen nu eller efter du har fått ett samarbete. I Foodsharing Tyskland kom samarbete först och i Göteborg med Solikyl kom lokalen och kylskåpet först (och det fylldes till en början med dumpstrad mat). Här är några saker du kan tänka på när du söker en lokal:
- Liknande verksamheter: Platser för föreningsliv eller andra initiativ som har med miljö, återbruk eller andra sociala frågor att göra kan passa väldigt bra för maträddning. Volontärer som rör sig i lokalen kan lära känna varandra och börja hjälpas åt inom de respektive verksamheter och dela på resurser. En maträddare kan till exempel få hjälp med att laga sin cykel på ett cykelkök (en öppen verkstad) medan andra volontärer där kan få ta del av räddad mat.
- Icke-kommersiellt: För att undvika konflikt med kommersiella intressen som vill locka till sig kunder genom att erbjuda gratis mat rekommenderar vi att ni prioriterar icke-kommersiella platser som ovannämnda
- Mötesplats: Genom maten skapas relationer och detta är avgörande i gruppbildning. Det är bättre om lokalen är inbjudande så att folk kan stanna ett tag och umgås. Ännu bättre om den har ett kök som ni kan använda!
- Närhet till samarbete: Det ska vara tillräckligt nära för bilfri transport av maten. Annars blir ni beroende av bilar för transport och måste tänka extra på kylkedjan.
- Öppettider: Finns det rimliga öppettider så att allmänheten kan komma åt maten? Behöver ni hålla det öppet själva? Det bästa är att lokalen är öppen många timmar i veckan.
- Ansvarsområde: Ni står för att hålla det rent och i ordning medan huvudverksamheten i lokalen står för elkostnader (ifall ni har ett kylskåp/en frys)
Exempel på lokaler
Några exempel på ställen där ni kan ha era kylskåp är gratisbutiker, sociala center, cykelkök, frivilligcentraler, föreningshus osv. Även kommunala verksamheter som ett bibliotek eller ett “Fixotek” kan fungera väldigt bra.
Tydlighet om ansvaret
Trots att vi maträddare gör vårt bästa för att sortera bort dålig mat så kan vi inte garantera att maten alltid är tjänlig. Folk måste ta eget ansvar och lära sig att bedöma. Var tydlig med detta och förklara vad som gäller för dem som kommer för att hämta maten. Sätt upp en lapp med information också. Kom ihåg skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag och informera om Livsmedelsverkets råd om att titta, lukta, smaka och känna. När ni börjar med flera lokaler så är det viktigt att också tillsätta en eller flera olika ansvariga per lokal som kan hålla rent.
Var försiktiga med ”gratis mat”
Till en början kan det vara en bra idé att synas på sociala medier, speciellt när ni fått in en del mat och inte vet hur ni ska bli av med den. Det känns lockande att lägga upp annonser till exempel på Facebook om gratis mat, men kom ihåg att initativet inte handlar om att erbjuda gratis mat, utan främst om att rädda maten från att slängas och använda tillfället för att belysa problemen med matsvinn. Vill vi uppmuntra ett hetsigt konsumtionsbeteende, vilket hänger ihop med hela matsvinnsproblematiken från början, eller vill vi engagera flera och lära oss att jobba tillsammans och solidariskt? Det är inte ovanligt att folk hittar till ett ställe där maten delas ut vissa dagar och att det då börjar bildas kö och armbågning uppstår. Att hantera detta är förmodligen den största utmaningen inom den här typen av verksamhet. Problemet undviker man lättast genom att inte annonsera att det finns gratis mat och genom att variera leveranstider.
