Maten kan räddas på väldigt många olika sätt, från jord till bord, men det vanliga är att vi befinner oss i städer och fokuserar på maten som slängs i distributionsleden, d v s i mataffärer, restauranger, bageri, o s v. Maten från privatpersoner ingår såklart men är en mycket mindre del av det som räddas genom delning i solidariska kylskåp eller bland volontärer. Evenemang är också en intressant källa till svinn. Det kan vara lättare att söka samarbete med mindre aktörer och genom mer personliga kontakter. Alla samarbeten ska ses som värdefulla inte bara för maten som räddas, utan för att börja engagera nya volontärer.
Det finns väldigt många argument som kan användas när man söker samarbete, men det första en butikschef kommer att tänka på är om ditt initiativ är trovärdigt och om hen litar på att den här nya modellen för att hämta och dela ut deras matsvinn ska fungera. Nyckelordet här är trovärdighet. Här kommer några tips på hur ni kan visa att ni är seriösa och pålitliga:
Om ni ska kontakta en kedja var förberedda med information och kunskap och läs gärna igenom hela sidan och andra dokument som vi länkar till i slutet av denna sida. Kolla vad butikskedjan har för policy för att minska sitt matsvinn. Har butiken redan en samarbetspartner för att donera mat som blir över? Kom ihåg att det alltid finns svinn i en butik och att ni kan vara ett komplement till andra åtgärder och rutiner som butiken redan har för att minska svinnet. Tänk också på att vissa butikschefer eller handlare kan fatta beslut om eventuella samarbete självständigt (vanligtvis ICA och Hemköp), medan andra behöver följa ett beslut som kommer ovanifrån (Willy och Coop). Kontakta gärna oss för mer information om dessa kedjor.
Grattis! Ni har lyckats boka ett möte för att diskutera ett eventuellt samarbete och frågan nu är hur ni ska lägga upp det. Prata ihop er med butikschefen och var ärliga och rakt på sak med att ni kanske inte kan börja hämta allt deras svinn på en gång. Oftast saknar man kapaciteten, d v s antal volontärer, transportmöjligheter och även lokal. Ni får avgöra hur ofta ni ska hämta (en gång i veckan brukar vara lagom till en början). Så fort ni kommer igång kommer ert initiativ att upptäckas och växa när folk börjar märka att mat räddas! Att starta ett samarbete innebär för butiken en viss omställning av deras rutiner och när det gäller personalens arbetsuppgifter. Detta kan uppfattas som besvärligt eller som att det kan innebära extrajobb, men visa att det ändå är ni som ska stå för sorteringen och en stor del av jobbet.
Själva sorteringen skiljer sig mycket från butik till butik, beroende på deras möjlighet att förvara matsvinnet, men det optimala är att maträddare kan sortera maten i själva butiken och slänga skräpet i deras avfall. På så sätt har ni större möjlighet att faktiskt rädda så mycket mat som möjligt. Om ni vid sorteringen utgår från principen att maten som ni räddar och delar är samma som ni ska äta själva så är chansen för matförgiftning minimalt. Detta är en grundprincip inför kunskapssökande och inför att hitta bra rutiner för hantering av mat. Några enkla regler och råd att förhålla sig till:
Volontärer (s. k. maträddare) får så klart ta del av maten som hämtas, eftersom poängen är att maten inte ska slängas och utdelningen av maten ju ändå är öppen för alla. Detta kan också ses som en belöning och incitament för dem att göra hela jobbet. Försök dock att skapa en solidarisk kultur bland maträddarna. Plocka till er efter sortering och tillsammans, helt öppet och vänligt. Det är fint att fråga om någon vill ha en sak eller säga högt att man gärna vill ha den!